Svammel

Jasmine slutar inte. Vår lärare kommer tillbaka efter två veckors semester vilket vi firar med att äta ute med henne i kväll. Jag skrev om en ny kursare från Kalifornien. Hon tyckte att vår klass var för svår så hon bytte grupp. Istället kom en tjej från Schweiz till oss. Fick veta att hon var journalist. Försökte fråga henne om journalister i Schweiz hade en tuff arbetsmarknad. Jag är ju inte journalist men av någon anledning tycks de flesta av mina vänner arbeta med media i någon form. Mitt intryck är att den svenska arbetsmarknaden för journalister är tuff. Korta vikariat och dåligt frilanspröjs, har jag fått för mig. Om man nu inte vill skriva om Kikki Danielssons köksgardiner, vill säga. Kvalitet - vad det nu är - premieras oftast inte. Om det beror på att en kass svensk arbetsmarknadspolitik lett till inrättandet av media- och andra utbildningar vid femtioelva perifert belägna högskolor vet jag inte. Utbudet av människor med något slags journalistrelaterad examen tycks i vilket fall som helst vara större än efterfrågan. Schweiziskan förklarade leende att det inte var så i hennes hemland. Hon lät mig också förstå att hon kunde sitt jobb så pass bra, dels för att hon gått en prestigefylld journalistutbildning som bara tar in tio personer om året, dels för att hon jobbat med journalistik sedan hon var 17. Bra för henne. Jag borde inte prata om något jag inte kan något om. Än mindre skriva.