4 november 2005

Den som väntar på något gott

blir till slut tokig och bestämmer sig för att göra något åt saken. Jag tröttnade till exempel på att vänta på Nine Horses' "Snow Borne Sorrow" och gick de trehundra meterna till Pet Sounds trots att den kanske också kommer med posten vad det lider. Då har jag en bra julklapp till någon. Eller så har någon inom det svenska eller amerikanska postväsendet snott plattan. Grattis! Du har något att se fram emot.
Skivan som går i bakgrunden i skrivande stund håller samma klass som "Brilliant Trees". (Vilket man tyvärr inte kan säga om Bacharachs senaste som jag spontanshoppade.)

Fredagens hyllning går till Ann Helen Meyer von Bremen. Hon skriver så j-a bra! Artikeln om den ekologiska matens intåg i den trendiga gastronomin i senaste numret av Gourmet #5/2005 - som alltså kom till sist - är, ursäkta ordvitsen, matnyttig läsning. Som smakar. I den faktaspäckade texten lyckas hon till och med få ett vettigt citat ur den annars inom vissa områden så exorbitante "omvärldsanalytikern" Thomas Idergard.

Vill avsluta fredagens bloggning med att både tacka och tipsa. Tack, surdegsmästaren, för det fina vita vinet som jag fick av dig när jag bjöd på linssoppa i mitten av september. Efter att ha väntat länge på det rätta tillfället öppnade jag det till sist och drack. Det heter Fontanafredda Roero Arneis 2004 (nr 99316) och fungerar förutom till viss mat förmodligen även bra som fördrink. Mineral, honung och grön frukt i doften. Balans i smaken. Finns fortfarande på bolaget. Köp efter helgen.

2 kommentarer:

gudmundson sa...

Apropos gamla musikaliska genier så avslöjade Jenny häromdagen att Webstrarna ska köra ett återföreningsgig på Street den 9 december. Men det kanske du har koll på redan.

Vinlusen sa...

Gudmundson, om du hade dubbelt så många x-kromosomer och noll y-dito hade jag friat för längesedan! Jag har ingen koll på någonting nuförtiden. Jag kommer naturligtvis att gå. Har man tur får man höra "Eva Reichberg". Tack!