Det var en pinot noir från Mondavi och en zinfandel från Beringer som inspirerade mig till det förra inläggets gymnasiala tilltalston. Inspirerade är ett alldeles för svagt ord. Det var alkoholen som gjorde det. Som styrde min penna. Själv hade jag ingen skuld. Allt var rödvinets fel, eller kanske vädrets eller min svåra barndoms.
Struntprat åsido, mina angrepp i inlägg nummer 7. baserade sig på citat i olika media. Citat kan vara lösryckta och därmed orättvisa. Och om så råkar vara fallet så väger ju mina anklagelser lätt. Men min blogg är inte en balanserad och rättvis betraktelse av världen. Har aldrig varit och kommer aldrig att vara. Jag representerar i mitt bloggande ingen annan än mig själv. Så jag får skriva lite hur jag vill. Och faktum kvarstår, även om det jag påstod i natt visar sig vara fel, så har jag ändå fog att kalla fjantar för fjantar. Varför har jag inte tid att förklara eftersom jag ska iväg på vinprovning om en timme. Efter vinprovningen skriver jag förhoppningsvis något balanserat och rättvist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar