15 oktober 2006

Georgien i tankarna

Två träffar blir det. På systembolagets sajt hittar man den ena i Varunytt från augusti 2004. Den andra i Lanseringsplan 1/2007. Landet där man enligt traditionell vinhistoria* finner de tidigaste spåren av vinproduktion är inte längre representerat som vinproducent i Sverige. Jag talar förstås om Georgien, som gränsar till Turkiet, Armenien, Azerbadjan och Ryssland. Den förra sovjetiska delrepubliken är bland annat känd som födelseland för Josef Vissarionovitj Dzugasjvili alias Stalin. (Härom veckan hörde jag för övrigt i ett radioreportage att folkmördaren och fosterlandsförsvararen fortfarande hyllas av många georgier.) Men nu var det inte det jag skulle skriva om. En av Georgiens viktigaste exportprodukter är vin. För en tid sedan arresterades fyra ryska officerare i landet, misstänkta för spioneri. De frigavs senare men händelsen var tillräcklig för att Ryssland skulle införa sanktioner mot landet. Nu rådet ryskt importförbud och det slår naturligtvis hårt mot det alltför västorienterade landet vars vinexport till 80% går till Ryssland. Men det är inte första gången Ryssland straffar Georgien. Tidigare i år stoppades georgiska viner för att ryssarna påstod att de innehöll för mycket föroreningar i form av tungmetaller och kemikalier. Jag har aldrig druckit georgiskt vin. Eftersom Systembolaget för närvarande inte importerar något därifrån får man anta att det inte lever upp till de kvalitetskrav som svenska vindrickare ställer. Men det skulle onekligen kännas som en välgärning om vi eller andra länder började importera därifrån.
Då kunde kanske georgierna bli mindre beroende av det stora landet mellan Stilla Havet och Östersjön. En alltmer obehaglig stormakt, som trots demokrati på papperet, har en regering som föraktar mänskliga rättigheter, håller diktaturer om ryggen, stryper gasledningar till grannländerna när de blir för "västliga" och i det längsta vägrade att kommentera beställningsmordet på journalisten Anna Politkovskaja.

Om vinproduktionen i Georgien kunde man läsa i Dagens Nyheter idag. Det var också därifrån jag fick uppslaget att skriva.

Uppdatering 2306: tack vare Gudmundson fick jag en länk till Enn Kokk som också skriver om detta.

* Enligt de senaste rönen har de tidigaste lämningarna från vinframställning faktiskt påträffats Zagros-bergen i Iran. De är daterade till 7000 - 7400 år före nutid.

7 kommentarer:

Kritan sa...

Letar vidare efter prisvärt vin. Igår köpte vi två bulgarer. Riktigt goda, faktiskt. Det var en sväng på åttitalet då många av oss var storkonsumenter av Sophia. Även Mavrud, och något till jag glömt, förekom. Sedan dess har de inte behövts, pga bättre privatekonomi. Nu kryper jag till korset, och tackar makterna för bulgariskt vin.

Vinlusen sa...

Härligt att höra!

gudmundson sa...

Skojigt nog börjar Enn Kokk kampanja för Georgiskt vin på bolaget.

Anonym sa...

счастливо отравиться грузинским дерьмом

Joopey sa...

Nej, georgiskt vin är inte gott. För sött, för dålig syra och smakar nästan alltid russin. Möjligen till ostbrickan.

Anonym sa...

Och för de icke ryskkunniga så betyder ovanstående ungefär "Lycka till med att förgifta er med georgisk skit".

Anonym sa...

Det finns ju ganska många georgiska druvsorter och vinsorter. Min egen favorit är den röda Saperavidruvan som påminner om riojaviner. Ett ganska fylligt och tungt vin med andra ord.

Allt om Georgien

Svensk-georgiska föreningen