2 oktober 2009

2009:158 Min röst ska nu komma från en obestämd plats i Stockholm

Sist jag passerade Blåsut var där byggarbetsplats. Två och ett halvt år senare står husen. De terrakotta eller fossilgrå fasaderna med lägenheter och ljusa trapphus innanför. Delikatessbutiker i bottenvåningarna och flexifuelhybridbilar vid trottoarkanten utanför. Det finns gator i Stockholm som nästan är kinesiskt långa. Gator där gatunumren blir tresiffriga. Jag har bott på en sådan i en annan närförort.

På ett tresiffrigt nummer i den här närförorten en bit från Blåsut ligger en lägenhet i vilken jag satt och strängade de tre ljusaste strängarna på en mandolin. På bordet framför mig stod tre glas med en milt spritsig pärondoftande Crémant du Jura. Tre ostar, två korvar, några atomtjocka dixikolesmakande griskindsskivor och en bit sidfläsk.
En majflädrig nya Zeeländsk sauvignon blanc, en kolacederdoftande bordeaux och en russinsvedd libanes delade också kvällen med värdarna och undertecknad.

Jag tycker uppriktigt synd om de som räds fett. Vad vore livet utan lardo?

Vinden vispade de gula björklöven över den våta asfalten och Globen lyste violett i oktobernatten. Bältesspänd ombord den tresiffriga bussen insåg jag i höjd med Blåsut att den nysträngade mandolinen låg kvar i köket på den tresiffriga adressen.

Lachèze Brut 2007 (nr 7420)
Château Haut-Canteloup 2006 (nr 3994)
Hunter's Sauvignon Blanc (nr 6202)
Chateau Ksara 2006 (nr 12501)

2 kommentarer:

K sa...

Sockenvägen sägs vara Stockholms längsta gata.
Du borde varna för det libanesiska vinet som smakade som gamla russin överkörda med brända gummidäck av en berusad chaufför i en långtradare på en jordväg i Bekaadalen. Det var ett riktigt skitvin. Men vi drack det ändå.

Space babe sa...

Jag gillar dina rubriker. Få inte prestationsångest nu.