2009:160 Jodå

Idag har jag lärt mig två nya ord. Kompostlimpa och rundrivning. Det förra kräver ingen förklaring, det andra har med systematiskt degknådande att göra. Systematiskt i den bemärkelsen att man med handen jobbar med att koncentrera glutentrådarna in mot mitten av klumpen. Det är ett handgrepp som enligt K tar två veckor att lära sig. Tids nog ska jag.

Pasta med svart trumpetsvamp och smörslungad zucchini. Fullkornspasta som jag tycker är helt okej. Två olika sorters chardonnay till det. Samt två ostar från Jürss. Först till chardonnayerna: Grove Street Chardonnay har hög syra och ekighet på rätt sida om sminkgränsen. Biben som tog över efter Grove Street kommer från Argentina och heter Las Moras. Jag var rädd att den skulle framstå som jag vet inte vad efter den fina kaliforniern. Men den bestod provet, om inte med glans så åtminstone med godkänt.

Den förra meningen åskådliggör det som jag är så trött på med mitt skrivande. Jag skriver på ett föråldrat, yngre människor skulle säga daterat, språk. Det är inte studentikost men dammigt och ängsligt. Jag tänker mig en tjänsteman i ett statligt verk som knåpar ihop meningar som mina. Ser honom framför mig där han går med en mapp på väg till ett rum med en nästan likadan tjänsteman innanför. Som också har en ringklocka med en grön, röd eller gul lampa som signalerar om den som ringer på är välkommen in eller inte. Jag tänker att den andre tjänstemannen har en telefon av modellen Diavox. Modern en gång i tiden eftersom den inte har snurrskiva. En beige Diavox. Jag tänker skrivbordslåda med hängmappar och fikarum med nålfiltmatta. Mjälliga kavajaxlar.

Åter till ostarna från Jürss. Den ena var en brie. Jag gillar inte brie, trodde jag. Det är all brie som inte kommer från Jürss som jag ogillar. Den andra var en blåmögel som var himmelsk. Synd att jag inte minns namnet, vi får höras om det. Kunde kanske ta en öl någon gång, verkligen kul att ses, hälsa!