Isobel brukar skriva så ibland. "Dagens låt är" och så kommer det en titel och en artist. Dagens låt för mig? Kommer till det. Jag köpte mitt sista nummer av Uncut någonsin i fjol när jag stod på Kastrup. Numrets tema var inspelningen och den försenade utgivningen av "The Queen is Dead" av många ansedd som the Smiths' magnum opus. Skivan spelades in och var klar redan 1985 men det dröjde ända till sensommaren 1986 innan den släpptes. Kontraktsstrul. Efter att den väl hade släppts levde jag med den i flera år. Tyckte att den var bland det bästa i popväg som någonsin hade spelats in. Kunde alla texterna utantill. 20 år senare släpps en singel vars refräng låter som "Living in America" med the Sounds och ännu värre "Beds are Burning" med Midnight Oil. Pröva att lägga texten på "You have killed me" till någon av de andra låtarnas komp och märk att den funkar. Jag tycker att den suger. 2004 års "You Are the Quarry" var OK men 2006 känns Morrissey som gammal sallad. (Hör Roger Wilson och Sandra Engström snacka Morrissey här. Tack för tipset, Ärentuna-Olle!)
Storheten hos The Smiths var kombinationen Morrissey/Marr. Ingen av beståndsdelarna har kommit upp i samma nivå var och en för sig. Så åter till dagens låt. Den är "Sensitive" med The Field Mice - en grupp som jag inte vet någonting om. Men den har onekligen skostirrarsvänget jag efterfrågar 2006. Och den var med på John Peel-samlingen som medföljde Uncut-numret. Förutom nämnda låt och en med The House of Love innehöll den mest junk. Popfarfar som gick bort 2004 var instrumentell för många grupper men han gillade också en massa dynga. Glöm aldrig det!
Lönefredag. Jag är på baren på Bergsunds strand 38. Varken Andreas eller Pelle jobbar. Men Anna och Oskar och så någon ny tjej eller i alla fall någon som jag inte sett förut. Bra och uppmärksam. Ska det vara rött ska det vara Rhône. Ska det vara vitt ska det vara Alsace. Så det blev samma pinot gris som förra fredagen, se bilden. Vi var fem med Uppsala-anknytning men det blir varken namn eller initialer idag. Mitt hjärta känns som Hoover-fördämningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar