8 mars 2006

En nyans av Dan Brown

Håller jag på att bli sjuk? Ketoner i käften, lederna värker och hyn sticker. Det är onsdag och jag har inget att skriva om. En middag jag blivit bjuden på ställdes in. Med tanke på mitt hälsotillstånd gör det inget. Det får bli en annan gång. Det går fler tåg. Det kommer fler flaskor. Var på väg att göra en "Vin i litteraturen" men stycket jag hittade var för dåligt för att platsa. Det kom från en deckare som jag hade goda minnen av. Intrigen i den var nog bättre än språket för ryckt ur sitt sammanhang skulle passagen om Amarone bli löjlig. Löjligt var också att jag tidigare i ett inlägg avfärdade dolcetto för att Dan Brown omnämner druvan i "Änglar och demoner". Skulle jag dissa Paris för att större delen av miljardgeneratorn "Da Vinci-koden" utspelar sig där? Knappast.
Här kommer den omnämnda dolcetto-passagen från "Änglar och demoner":
"Måltiden var storslagen. De åt tillsammans i månskenet...ute på balkongen...frisésallad, tryffel och risotto. De smuttade på dolcettovin och pratade till långt in på natten. Langdon skulle inte behövt vara symbolforskare för att kunna tyda de signaler som Vittoria gav honom. Under desserten av boysenbärskräm med savoiardi och ångande romcaffé tryckte Vittoria sina bara ben mot hans under bordet och gav honom en liderlig blick." Ja...eh...vad ska man säga?
Jag har aldrig druckit dolcetto. Eftersom jag gillar piemontesiska viner borde jag gilla "den lille söte" som Oz Clarke och Margaret Rand upplyser mig att druvnamnet betyder. Ska köpa en flaska om två veckor när nästa lön kommer. Och jag ska bli frisk.

Inga kommentarer: