Ikväll träffade jag en tjeck. Han verkade bildad. Han var tolv år yngre än jag. Hade markerad näsa.
Jag har alltid gillat Tjeckien. Ända sedan jag läste Kafka och började läsa Kundera. Och Jaroslav Seifert. Jag vill tro att Tjeckien skiljer mellan bra och dåligt. Jag vill tro att ett land som utser en författare till president inte befattar sig med trams som Eurovisions-schlager. Men jag tror dessvärre att min tro - liksom så mången annan tro - inte är förankrad i det som - i brist på bättre termer - kallas verkligheten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar